Energihjulet Ny (gammal) teknik.

VÄRMEPUMPAR.

Att flytta upp energi av låg temperatur till högre, användbar temperatur.
Värmepumpar till villauppvärmning har fått ett rejält uppsving på senare år,
mycket beroende på att priset på olja och El har gått upp.
Det borras och grävs som aldrig förr i våra marker.

Värmepumpar är ett samlingsnamn på utrustningar, som med olika metoder,
1. kan kyla ett medium, (vätska eller gas), till en temperatur som är lägre än ett stort energimagasin.
Detta kan utgöras av tex, uteluften / marken runtomkring / en borrad bergbrunn / en insjö, eller något annat med jämn temperatur
som inte töms på energi under överskådlig tid.
2. Kan höja mediets temperatur ett antal grader, så att det blir användbart till husuppvärmning mm.

Eftersom mediet kan kylas, så att det vid en viss tidpunkt har lägre temperatur än energimagasinet, kan detta värma mediet, och med andra ord kan man hämta energi ur mark / luft mm. Omvänt kan man utnyttja samma utrustning att kyla inneluft, kyl / frysskåp mm, bara genom att vända på mediets transportvägar.

Mer om tekniken längre ner.

Man kan värmepumpa på många sätt.
Det finns kemiska värmepumpar, solid state värmepumpar och kompressorvärmepumpar. Det kan finnas flera, som jag inte känner till. (Ett rykte talar om elektriska värmepumpar som hämtar energin ur rymdvaccum). Har just läst om dessa i en tekniktidning.

Kompressorvärmepumpar är vanligast, och används mest till villavärme /kyl /frys.

Man kan skilja på fyra vanliga huvudtyper av kompressorvärmepumpar, Dessa utnyttjar alla en gas som medium, med låg förångningstemperatur (-5 till -30 gr C vid atmosfärtryck).
Mer om gaser längre ner.

1. Vätske/vätske-värmepumpar.
Dessa har en vätskeslinga för att hämta gratisenergin, (ur mark, luft mm) och levererar varmt vatten 40 - 70 C° till dusch, disk och radiatorer,

2. Luft/luft-värmep.
Dessa ger varm luft 25 - 40 C° till huset, och hämtar gratisenergin ur uteluften.

3. Luft/vätske-värmep.
Dessa ger varmt vatten som 1. och hämtar gratisenergin ur uteluften.

4. Vätske/luft-värmep.
Dessa ger varm luft som 2. och hämtar gratisenergin via en vätskeslinga, eller genom att direkt förånga gasen i marken. de är inte vanliga, och jag har inte sett några på senare år.

Stig Larsson

Uppdaterad 2025-05-12 Tillbaka

Ekonomin för värmepumpar kommer stadigt att förbättras, allteftersom priset på olja och El stiger.

Värmefaktorn (COP verkningsgrad).
Värmepumpens effektivitet beräknas i dess värmefaktor, som är förhållandet mellan avgiven energimängd, och tillförd köpt energi, vanligen Elektrisk energi.
Skillnaden däremellan är den energimängd man hämtar "gratis" ur energimagasinet, (dvs bortsett från investeringskostnaden).
Värmefaktorn är inte en konstant, utan varierar med pumpens driftsförhållanden, och anges för ett specifikt driftsfall.

Generellt höjs värmefaktorn med temperaturen på energimagasinet, och sänks med ökande avgiven temperatur.

Här har Vätske/vätske-värmepumpar en stabil temperatur på energimagasinet, (fördel), men ibland också en nackdel, ifall dom ska leverera varmvattentemperatur. Mer om välplanerat system i VÄRMELAGER.

Å andra sidan har luft/luft-värmepumpar en nackdel på vintern, eftersom värmefaktorn försämras med sjunkande utetemperatur, vilket gör att dom knappast klarar lägre utetemperaturer än 10 - 15 minusgrader.
Då borde ju nr 4. vätske/luft-värmepumpen vara idealisk??
Jag vet inte varför dessa inte har sålt så bra, men någon orsak är det.

Något om gaserna.
De olika gaserna är olika bindningar av klor, kol, fluor, väte och kväve med diverse tillsatser.
Vissa gaser kallas Freoner, dit hör bla CFC, HCFC, med beteckningarna R12, R22, R502, och är numera förbjudna pga positiv påverkan på växthuseffekten, samt att dom bryter ner ozonskiktet i atmosfären.
HFC är tillsvidare tillåten, men hur länge?
Dessutom finns Ammoniak (NH3) och Isobutan (C4H10), men alla har sina olika nackdelar,
så man får försöka välja en gas för att bäst anpassa varje installation.