Bakgrund.
Forskare har sökt svaret på den utrotning av växt, och djurriket som
inträffade för 250 miljoner år sedan, då 95 % av allt levande utrotades.
Man har med stor säkerhet konstaterat att det började med en höjning av
medeltemperaturen med ca 5 C° vilket bla orsakades av en stor vulkanisk
aktivitet, troligen i Asien.
Den senaste forskningen anser att flera faktorer samverkade i början av förloppet.
Man vet heller inte exakt hur miljön var beskaffad vid den tiden, alltså vilka
förutsättningar som gällde.
Den höjda temperaturen fick så mycket frusen metangas att frigöras i marklagren
runt arktis, att temperaturen höjdes ytterligare 5 C°, alltså totalt 10 C°.
(Metangas är en växthusgas).
Detta orsakade att havstemperaturen steg så mycket att den kolsyreis (CO2)
och/eller frusen metangas
som finns på havsbottnarna började förgasas och stiga till ytan.
Nu började förgiftningen av livet, och mycket få levande organismer klarade
att överleva detta.
Teorin har stöd bla i det faktum att havslevande djur dog ut först, samt att
man konstaterat att inga stora rymdklot trillat ner under denna tid.
Senare forskning anser att det verkligen har inträffat kollision med någon
eller flera asteroider.
Just nu.
De växthusgaser vi hittils släppt ut beräknas orsaka en temperaturhöjning
av 0,5 - 6 C° inom 100 år. Spannet beror på att forskarna har olika åsikter.
Om vi fortsätter att släppa ut mer, kommer sannolikheten för en upprepning
av ovan nämnda katastrof, med en ny utrotning av livet kanske att öka.
Jag förstår inte hur vi människor har kunnat ge oss in i denna chanstagning
ens om risken vore mycket mindre.
Det finns förståss några frågetecken man måste få svar på: hur mycket
metangas finns, och fanns bundet i marklagren? Hur mycket kolsyreis? Var?
Vilka djup? Osv.
Har du, som jag dragit denna slutsats?
För våra barns och efterlevandes skull måste världens ledare sitta ner och
sakligt och moget överväga vilka åtgärder som behövs för en acceptabel
risktagning.
Vi människor är duktiga på att klara oss ur besvärliga situationer, men vi
bör ge våra ättlingar en fair chans.
Av naturliga orsaker måste vi ändå byta våra energisystem, men det vore
förargligt om vi började för sent.
Dom senaste 30 åren har världens forskare varit klart medvetna över att
dom största oljekällorna redan var kända, och att råolja som energibas
inte kan upprätthållas mer än några hundra år.
Dom största oljekällorna hittades faktiskt redan på 30-talet.!!!
Att skjuta upp energibytet ett par hundra år känns betryggande,
för under den tidsperioden hinner vi uppfinna nya energiformer, tror vi.
Det är bara en liten hake.
Tiden har hunnit ikapp oss snabbare än vi kunde föreställa oss.
Oljan har redan peakat (nått sin produktionstopp), trots att experter för
bara två år sedan trodde
att peakproduction skulle inträffa först år 2010 - 2012.
(Peakproduction = produktionen kan inte längre höjas, utan den kommer så
småningom att sjunka).
En av felkällorna är Shell Corp, som överskattat sina reserver.
Ett annat misstag är att man underskattat tredje världens hastiga ekonomiökning.
Naturgasen kommer att peaka inom 15 år (troligen tidigare).
(Den mesta naturgasen eldades f.ö. upp vid borrtornen under de goda åren).
Kolet.
Kolet beräknas räcka ett par hundra år med nuvarande produktion.
MEN, man har redan börjat titta på sämre kvaliteter, vilket är ett dåligt
tecken.
Detsamma gjorde man med oljan i början på 1980-talet. Då trodde man fö att
oljan skulle räcka i 50 - 100 år framåt.
Om man börjar ersätta olja med kol, kommer man dessutom att producera kolet
i en snabbare takt, vilket förkortar respittiden.
Det är också svårt att hitta kolexportörer, eftersom fler och fler länder
stänger dörren och säger, "vi behöver kolet själva".
Kina tex är redan nu en kolimportör, efter att tidigare ha exporterat både
kol och olja.
Detsamma gäller USA, Canada och Australien.
Kärnkraft då?
Uran finns att köpa, men ett antal länder är på gång att bygga nya
kärnkraftverk, så en konkurrens om bränslet är att räkna med.
Visste du att det går åt betydliga mängder olja för att anrika uranet till
bränsle?
Uran finns i stora mängder på jorden, men det finns små mängder av den
högvärdiga råvaran man för närvarande använder.
När man blir tvungen att bryta sämre kvaliteter kostar det ännu mera olja.
En företagare skulle pga detta anse en satsning på ny kärnkraft alltför
riskabel i dagsläget.
Men det finns goda tecken i skyn.
Forskare över hela världen har massor av gångbara lösningar.
Tack vare internet kan uppfinningar och framsteg delas av många och därmed
förfinas av dom samlade hjärnornas förmågor.
Det gäller bara att hitta dom mest eleganta metoderna ur alla
perspektiv.
Visste du att världen förbrukar f.n. energi motsvarande ca 13 TW (TeraWatt =
TeraJoule/sek), medan Solen belyser jorden med mer än 100.000 TW. Faktiskt
170.000 TW utanför atmosfären. Så nog finns det råenergi att tillgå.
All denna information finns att tillgå på internet, och det finns så många
källor, att man kan läsa flera, och bilda sig en egen uppfattning utifrån
författarnas dignitet och uppdragsgivare.
Utan korrekt information kan inga korrekta beslut fattas.
Sverige har just nu ett gyllene tillfälle att ligga i frontlinjen när det
gäller energiförsörjningen, och samtidigt hjälpa världen att överleva, genom
att tjäna pengar på export av teknologi och produkter.
Det blir också fler jobb på alla nivåer, om man börjar forska och utveckla
nya produkter.
Men det gäller att göra något.
Svenska företag har svårt att ta nya grepp, tex Facit, Hasselblad mfl.
Det är också svårt att hitta riskvilligt kapital till nya produkter.
Jag tycker att dom som klagar på höga energi- och bränslepriser borde
reflektera över detta faktum, innan dom höjer sin röst.
Om energipriserna sänks, ökar konsumtionen, vilket minskar tillgången,
vilket igen höjer priset, och vi är tillbaka på ruta noll, men med ännu
mindre tid att ställa om vår energibas.
