Så min beräkning.
En välutvecklad bensindriven bil förbrukar 0,5 l bensin per mil.
Bensin innehåller ca 10 kWh (kilowattimmar) energi per liter av det man kallar förbränningsenergi.
Bilen förbrukar då 5 kWh energi per mil. En långfärdstur i 100 km/h medför 6 min/mil = 360 sekunder / mil. (1 timme = 3600 sek).

5 kWh / 360s x 3600s = 50 kW.
Egentligen 50 kWh per timme vilket är desamma som 50 kW. ( eller 50 kilowattsekunder per sekund).
Jag vet inte hur man ska förklara det på ett bättre sätt. Ur strikt matematisk, fysisk syn är effekt alltid energi per tidsenhet.
Men tiden behöver inte vara sekund.

För landsvägskörning i 100 km/h, använder bilen då effekten 50 kW (kilowatt) (68 hästkrafter) av bränslevärdet,
plus extra effekt för motvind, motlut och omkörningar.
Men.
En bensin- och dieselmotor spiller bort sin mesta energi till värme, man når bara ca 35% verkningsgrad med dieselmotor,
och något lägre med bensinmotor.

Vi antar att detta gäller denna motor.
Nettoeffekten bilen använder blir då 0,35 x 68 = 24 hkr plus reservkraft enl ovan.
Har i media sett liknande beräkningar.
Jag hade flera gamla VW-bubblor på 1960-talet, en del med den äldsta 25 hästars motorn. De kunde ibland klara 100 km/h på plan väg.

Min gamla elbil (Citroen Berlingo) hade en motoreffekt av 28 kW. Den toppade 90 km/h på plan väg.
Den drog 3 kWh/mil i genomsnitt.

Man har utvecklat elbilar med en genomsnittlig energiförbrukning av 1,2 kWh/mil (BMW).
Om, jag säger om, detta gäller landsvägskörning tex i 100 km/h, skulle den bilen endast behöva
12 kW (17 hkr) motoreffekt för att hålla landsvägsfart.

Vad kan man göra med det?
Jo.
Det innebär att en bil (hybridbil), med en kraftig elmotor som drivkälla (ex 200kW, 272 hkr), ett batteri för utjämning,
och en 15 kW bensinmotor kopplad till en 15 kW elgenerator, (seriehybrid), skulle kunna Hålla samma fart, gå lika långt mellan tankningarna,
ge samma köregenskaper och bättre körkänsla än en konventionell bensinbil vid långfärder. (Undantag är långa biljakter i hög fart).

Varför ska man montera en mindre bensinmotor än de som finns i dagens hybridbilar?

Ett skäl är ju uppenbart. Att ha dubbla framdrivningssystem, är ju som att ha både segel och ångdrift på fartyg.
Det blir också en mer komplicerad konstruktion, och vikten ökar.

Jo, för att:
Den tar mindre plats, den väger mindre, kostar mindre, men viktigast,
den kan gå med maximalt ekonomisk, minimalt nedsmutsande belastning alltid när den är igång,
tack vare att batterierna alltid kan svälja den levererade energin. Det blir inga extra skitiga utsläpp.
När batterierna är fulla, stängs motorn av, och startar igen när det behövs.

Inlägg 23 mars 2016

Den har en liten tank, detta pga lagar i USA, som säger att den måste kunna gå längre på eldrift än på bensindrift.
Med en större tank kan den gå hur långt som helst.

Så det här om ekonomin. Här blir det trafiksituationen som avgör besparingsmöjligheterna.
På en öde motorväg blir besparingen inte stor,
men vid tät trafik och upprepade accelerationer / inbromsningar får hybridbilen bättre ekonomi,
eftersom dess bensinmotor fortsätter att gå med ekonomisk belastning och varvtal.

Om batteriet kunde laddas med ett vägguttag, skulle den förbruka bensin endast när den körde längre sträckor,
därmed minska CO2-påverkan, minska driftkostnaden och ändå inte behöva vara så dyr som dagens hybridbilar är.

Inlägg 23 mars 2016 Karossen är av kolfiberarmerad plast. Priset i Norge verkar OK. Wikipedia: Deliveries of the BMW i3 in Norway began on 16 November 2013 at a price of 237,100 kroner,

En erfarenhet av elbilar som jag faktiskt tänkte mig, när jag skrev om reservelverk till hybridbilar. Jag var ofta osäker när jag körde elbilen. Den hade inget reservelverk, men jag lärde mig med tiden att hushålla med elkraften ganska bra. Nackdelen var att jag inte kunde avvika från min planerade resrutt hur som helst. Ur Wikipedia: Med BMWi3 slipper man helt denna oro. According to BMW, at the beginning of the i3 release, the use of range-extender was much more than the carmaker expected, more than 60%. Over time it has decreased significantly, with some people almost never using it, and by 2016 it is being regularly used in fewer than 5% of i3s. Stopp nu. Det här låter som att den inte behövs. Men det är ju främst en reservtank i stadstrafik, plus att den här motorn räcker att köra långfärd på motorväg med. Bara att tanka och köra.

Slutkläm.
De som bor och jobbar i städer kommer inte att behöva starta bensinmotorn ofta,
men de som har resande jobb över större områden, behöver en bil som mer liknar dagens bensinbilar. Kanske en BMWi3 med stor tank.

Många köpare väntar på större batterier i elbilar, men det är fel väg att gå, tycker jag. Varför ska man släpa omkring men en stor extravikt,
som bara undantagsvis används, och gör bilens vägegenskaper sämre?

Jag är pensionär, och min ekonomi tillåter inte en investering i en ny bil.
Men skulle jag köpa en, skulle jag välja en BMWi3-Rex.
Tyvärr har den ingen 4-hjulsdrift, en lite för stor och tung bensinmotor, och alldeles för stora, och tunga batterier.
Den har många fördelar ändå. Den lilla bensintanken på 10 liter medger att köra 16 mil extra. Den förbrukar ca 0,6 l/mil med bensinmotorn igång.
Karossen tillverkas av lättmetall och återvunna, glasfiberförstärkta plastdetaljer. Den blir nog outslitlig.
Nytt om BMW i3.

Stig Larsson

Sundsvall

info@energihjulet.se

070-5269580 -- stigl538@gmail.com

060-126703

Författad 2016-03-22