Till första sidan

NÄR TAR KOLVÄTEN SLUT?
FRAMTIDENS VÄRLD, EN TANKE.

En Vindkraftpark i Sverige. 18 st 2 MW snurror.
Mina sökningar om energin i världen


Hej

Vindkraft för och emot.

Jag är nog mest för vindkraft och emot kärnkraft. Det finns en orsak till mitt ställningstagande.
Jag har jobbat tillfälligt på kärnkraften.
Jag vill inte att andra ska jobba heltid med ett sådant jobb.
Därför anser jag att vi ska ta vara på alla möjliga energikällor vi kan, för att helst kunna avveckla kärnkraften så småningom.

Frånsett detta så har jag personlig vinning av vindkraften.
Jag har köpt andelar i ett kooperativt vindkraftverk.
Jag betalar en insats på ca 7000 kr/andel, och får för varje andel köpa 1000 kWh/år El till 20 öre/kWh, (ca 50 – 60 öre inkl alla skatter).
Jag är min egen producent, och påverkas inte längre av marknadspriset, bara min egen rörliga kostnad, dvs produktionskostnad (samt nätavgift).
Jag blir en konkurrent till dom 3 stora, Eon, Fortum och Vattenfall.
Jag tror det är bra ur marknadssynpunkt också.
Jag är mao både producent och konsument, men istället för att ge vinst, balanseras konsumentpriset efter produktionspriset, och jag får lägsta möjliga El-pris.

Nu vill skatteverket beskatta mellanskillnaden, eftersom de anser att det är som att ta förmåner ur sin egen verksamhet, tex det egna företaget,
vilket dom ju har juridiskt rätt i, om man bortser från att jag betalat en kontant insats för mitt El-pris.
Men även då blir det ju en vinst för mig.
2011-01-07 Ett meddelande från O2 anger 67 öre/kWh pga beskattningen.
Skatt ska i princip utgå för alla inkomster/förmåner, oavsett sunda förnuftet.
Detta med principer är kostsamt för Sverige. Förmodligen kostar administrationen mer än skatten betalar, och skattebetalarna gör en förlust.

Vindkraften betalar en extra skatt, som andra slipper betala!!!!!!!!!!

Nå, inte alla vindkraftverk betalar denna lyxskatt. Det är bara de som har betalat sitt vindkraftverk i förskott, dvs vindkraftkooperativen.
Men maken till småaktigheter har jag inte sett tidigare ens i detta skattegalna land.

Nå, hur kan den så bespottade vindkraften vara så billig?

Fortum, EON och de andra betalar ca 20 öre/kWh för sin produktion från kärnkraft, oljekraft kolkraft mm till en pott, sk El-certifikat.

REGLER FÖR EL-CERTIFIKAT

Ny vattenkraft, vindkraft, vågkraft, biokraft mm erhåller motsvarande El-certifikat/kWh fram till 2030
med en begränsning som du kan läsa om på OX2 hemsida, (kommer inte ihåg exakt).
Så tex Vattenfall betalar för sin kärnkraft, medan de får tillbaks för varje uppgradering av sina vattenfallsanläggningar.

Av alla El-certifikat går just nu ca 40% till vindkraftanläggnigar.

Så ett litet inlägg.

Det tycks finnas ett problem att skilja på effekt och energi.
När man skriver på media blandar man hej vilt.

Så här är det.
Den El-kraft, (El-effekt, mäts i kilowatt, kW ) vi har tillgänglig kan vi tända våra lampor med.
Det ljus som flödar ut (inkl div förluster) är den El-energi (mäts i kilowattimmar, kWh) som vi betalar för.
Svårare än så är det inte.

Baskraft och reglerkraft.

Jag ska inte bli långrandig, men vanliga människor kan bli desinformerade.
Vindkraft kan regleras från 0 till allt vad vinden blåser på ett par minuter. (den tid det tar att vrida på vingbladen).
Olje/kolkraft kan startas på några dagar, för att sedan regleras på några timmar. (den tid det tar att kyla/värma pannan).
Kärnkraft har ungefär samma start och reglertid.
Vattenkraft kan regleras på några timmar, (den tid det tar att vrida dammluckorna).

I Sverige har vi ett nationellt (rikstäckande) 3-fas 50Hz El-nät.
Vi har också några internationella linjer till bla Norge, Polen och Tyskland (tror jag), Danmark och Finland. Vi kan alltså sälja/köpa El-energi utifrån.
Bland konsumenterna är det vanligast med 400V 3-fasspänning ( 230V i El-uttagen, sk lågspänning),
men högspänningar är vanliga i industrin, (över 1000V). Transport över längre sträckor sker med höga spänningar (10 kV upp till 300 kV).
Vi har många små och stora producenter, som alla strävar efter att hålla sig inom dessa områden.
Inte ens ett kärnkraftsverks bortfall påverkar så mycket att du märker av det hemma.
Och inom ett par timmar har bortfallet reglerats av annan kraft.

Således, i grunden är ALLT reglerkraft, (eller baskraft).
Det handlar inte om vad man KAN göra, utan om vad man VILL göra, dvs om ekonomi.
Ingen vill frivilligt avstå momentan vinst.
Det behövs alltså ingen ”utbyggnad” av någon fiktiv ”reglerkraft” i något sammanhang, vilket ibland hävdas.

Det behöver mycket riktigt ”regleras” mer av den tillgängliga El-kraften medan vindkraften byggs ut. Men detta är tillfälligt, tills verken är spridda över större områden.

Inlägg 2014-02-01
Efter att ha studerat vindförhållanden i Sverige några år, ser jag att vinden ibland nästan mojnar över stora områden. Detta innebär att det finns en
övre gräns för utbyggnad av vindkraft i Sverige.
Men obs, gränsen är ekonomisk, inte praktisk. Dvs man kan visst bygga så många vindkraftverk i Sverige att det täcker behovet,
men kostnaden blir enorm, det är alltså en utopi. Den gränsen ligger dock långt över nuvarande utbyggnad, men var vet jag ej.

Tänk på att ett, eller flera kärnkraftverk faller bort hastigt och (mindre) lustigt med jämna mellanrum även idag.

Därför är Vindkraftkooperativ ett potentiellt hot mot vad jag tror är ”El-oligopolet” (dom 3 stora).
Men i första hand ser jag till min egen vinst med detta val.

Inlägg 4 juni 2016
I USA, där marknaden har stor inverkan, händer konstiga saker, se här.
Tänkvärt om förnyelsebar energi.
Det är ibland bättre att använda morot istället för piskan. Det borde svenska politiker lära sig.

Inlägg 11 juni 2016
Kina har satt stopp för USAs främsta argument. Nu kan USA inte skylla på Kina längre.

Här en pdf jag skrivit om energinyheter 2017.

Baskraft och reglerkraft.

Så detta med baskraft och reglerkraft. (en gång till)
När konsumenterna vill ha mer El än det finns tillgängligt, (spänningen i nätet börjar sjunka), måste bristen fyllas,


Se Svenska kraftnät kontrollrummet.

antingen av reservkraftverk (tex ett stillastående oljekraftverk), eller köpt El utifrån något annat land.
Detta händer inte om inte priset blir attraktivt för säljaren, dvs marknadspriset höjs tills någon beslutar sig för att sälja.
När för många producenter levererar El-energi, höjs spänningen i nätet och marknadspriset sjunker tills någon får ge sig och dämpa sin produktion något.
Dom 3 stora väljer att stänga de mest olönsamma (minst vinstgivande) verken (naturligtvis).
När det kommer in nya producenter blir det en omvänd prisauktion, så att den producent som har det billigaste priset får sälja,
dvs den som har det högsta priset får minska sin produktion.

Det har ingen betydelse om det är kärnkraft, vattenkraft, kolkraft, vindkraft mm.
Alla kan reglera sin uteffekt. Men med sämre ekonomi förståss.
Tack vare El-certifikaten har ny vattenkraft, vindkraft, solkraft och biokraft mm en prisfördel.

Detta är vad jag tror sker.

Jag har alltså köpt andelar i ett vindkraftverk. Detta byggs just nu 2011-01-06.
Jag garanteras att köpa 1000 kWh El för varje andel till ett pris av ca 15 – 20 öre/kWh + skatter och andra avgifter, + lyxskatten. Summa 67 öre/kWh.
Att priset kan hållas så lågt beror bla på El-certifikaten (ca 20 öre/kWh) samt att det rör sig om ett kooperativ, dvs vinst är inte prioriterad.
Förskottsbetalningen medför också att låneräntor bortfaller.

Nå, hur kan man garantera 1000 kWh/(år*andel) ?
Andelen kostade 7000kr.
Om själva kraftverket kostar 30 miljoner kr (en uppgift jag sett i några sammanhang).
Verkets märkeffekt är 2 MW (2 megawatt, eller 2000 kW)
så blir det, 30 000 000 kr / 7000 = 4286 andelar.
Då måste verket ge minst 4286 MWh El-energi/ år.
Året består av 8766 timmar (inräknat skottåret).
Om verket skulle gå på full effekt året runt skulle det ge 2 x 8766 = 17 532 MWh/år.
Men för att täcka utfästelserna behöver det bara ge ovanstående.
4286/17532 = 24%
För att klara utfästelsen behöver verket ge minst 24% av full effekt alltså.
Det är inget orimligt driftfall, utan visas faktiskt på
vindstat.com
Vad som sker med överskottet (för det blir ett överskott), vet jag just nu inget om.
Det kanske betalar kostnader som tex administration och service mm.

På längre sikt behöver vindsnurrorna bytas ut, både för att nya blir effektivare, och de gamla är oekonomiska att underhålla.
Då finns ju hela anläggningen från snurra till högspänningslinje färdigbyggd, och kostnaden per kWh sjunker dramatiskt.
Då bör vindkraften vara självgående och konkurrenskraftig utan bidrag.

Det är något som inte stämmer här.

Om El-energin från vindkraft skulle kosta över 1 kr/kWh (vilket hävdas av vissa vindkraftmotståndare),
skulle mitt vindkraftkooperativ göra en brakförlust, vilket motsägs av redan byggda verk (vilka VERKar gå bra).
Mitt garantipris ligger under 20 öre. El-certifikaten ger ca 20 öre bidrag.
Således. Om vindkraften skulle kosta mer än 40 öre/kWh att tillverka, skulle kooperativen inte gå ihop.
USAs energidepartement anger att vindkraft kostar 70 öre/kWh.
Det kan jag tro, om man lånar i bank till investeringen. Men mitt vindkraftverk byggs ju av redan insamlade medel.

Beräkning 2011-01-07
Istället kan jag anse att min investering ger en årlig avkastning på kapital av,,,,
Antag snittpris Fortum, Eon, Vattenfall 116 öre, (mina 2 senaste år från Eon max 131, min 103 öre) inkl skatter, exkl nätavgift.
Antag att 67 öre från O2 gäller 1 år framåt.
1000 * (116 - 67) = 490 kr
490/7000 = 7%
Med nuvarande energipriser har jag alltså en årlig avkastning på kapital på 7% redan skattade medel.
Eller 10% obeskattad kapitalvinst.
Bättre investering är inte så lätt att hitta.

Inlägg 2016-05-23
Just nu är elpriset extremt lågt, så vinsten ligger på några ören, och under sommaren ifjor var den en förlust.

Det är som med aktier, man tar en risk, men jag tror fortfarande att jag gör en bra affär på sikt.
OX2 lägger 2 öre på spotpriset, och hälften av min el är vindkraft, och resten spot-el.

Om marknadspriset på El-energi skulle rasa ner under mitt garantipris (detta kan det faktiskt göra),
måste jag ändå köpa till det överenskommna priset, och alltså göra en (förhoppningsvis tillfällig) förlust.

Inlägg 12-02-02
Kylan har kommit till oss. Detta hände år 2012.
Effektbehovet i Sverige är just nu 25.600 MW, och pga 4 kärnkraftverk står stilla, kan vi inte producera mer än 22.800 MW, alltså importerar vi 2.800 MW.
Detta chockhöjer priset.
Samtidigt blåser det svagt, 14% av installerad effekt. Detta gör att vindkraftkooperativen måste köpa dyr El-energi, att sälja till mig för 20 öre/kWh.
Jag är ju garanterad att få köpa 1000 kWh vind-El till detta pris för varje andel, och vindkraften orkar inte ge så mycket.
Detta tär ju på kooperativens ekonomi, så vi får hoppas kylan mildras/vinden ökar.
En liten kufisk situation i energisverige.
Stig.

Hoppas detta ger någon upplysning, men tro inte på mig okritiskt, försök läsa från många källor, och dra en medianlinje.

Stig Larsson

Sundsvall

info@energihjulet.se

070-5269580 -- stigl538@gmail.com

060-126703


Författad 2011-01-07 Uppdaterad 2014-02-01