Stig Larsson kursledare.

Att bygga solfångare.
Cirkelstudie
i Medborgarskolans regi.

METODER ATT KOPPLA IN SOLFÅNGAREN TILL HUSETS VÄRMESYSTEM, BRA INKOPPLINGAR:

Inkoppling av solfångare kan göras på olika sätt.
Det blir alltid en kompromiss, men huvudreglerna gäller alltid.
Bra inkopplingar är väl en självklarhet i alla sammanhang, men i ett solvärmesystem kan man faktiskt transportera ut värme till naturen, med en felaktig inkoppling.

Om du redan har ett hus, har du också ett värmesystem i detta. Då gäller det att koppla in solvärmen i det befintliga systemet så bra som möjligt, med de kompromisser det innebär.

Inget värmesystem kan bli ekonomiskt utan en bra isolering av huset. Man kanske inte kan isolera om sitt hus för tillfället, men kan man åtgärda dom värsta köldbryggorna, vinner man mycket.
Man kan tex förbättra vindsisoleringen, eller installera persienner i fönstren, eller montera tätningslister i dörrar och fönster, treglasfönster, återvinna ventilationsenergin mm.

KV = kallvatten, VV = varmvatten,
BLV = blandningsventil.

Ett enkelt solvärmesystem med en std solslinga. Som du ser, värms tanken från botten, vilket inte är optimalt. Det vore bättre om man kunde föra in vattnet dynamiskt, där tankens vatten håller några grader lägre temperatur än det solvärmda.
Köper man en std-tank, får man dock hålla tillgodo med lösningen på bilden.
Nu finns det en patenterad infiltreringstub som löser problemet bra. Jag vet bara inte när den kommer att saluföras, och var.
Ett annat sätt som är bra, är om tanken kan utformas så att vattnet rör sig i cirklar, vilket minskar omblandningen mellan varmt och kallt vatten. Man ska sträva efter att få vattnet att röra sig uppåt på ena sidan av tanken, och nedåt på den andra sidan, dvs man skiljer på värmande och kylande sidor av tanken.
Om man inte har en solslinga, kan man ansluta med en utvändig värmeväxlare, då tillkommer en cirkulationspump.
Med en primärtank 40 - 100 liter, placerad nära solfångarna, låter man denna värmas till arbetstemperatur, 55 - 70 C gr, sedan tömmer man primärtanken till lagertanken snabbt, för att sedan starta om proceduren igen.
Detta gör att rören mellan primärtank och lagertank hålls mestadels kalla = mindre rörförluster, samt att man snabbt får användbart varmvatten.
KV = kallvatten, VV = varmvatten,
BLV = blandningsventil, M = motor till shunten
VP = värmepump.
Om du ska installera ett helt nytt värmesystem, eller bygga om helt.
Man kan med vedeldning och eget arbete komma mycket lågt i värmekostnad.
Om man inte vill arbeta, eller har ont om tid, anser jag den här lösningen vara den mest ekonomiska.
Det här systemet ska arbeta med min-temperatur, dvs ackumulatorn hålls inte varmare än vad som behövs för att varmhålla huset. Varmvattnet fås av en elektrisk spetsvärmare. Därmed finns maximal lagerkapacitet för solvärmen. men också minimal energiförlust av pannan.
Eventuell värmepump ska vara av vätske/vätske typ, dvs jord- berg- eller sjövärme.
Lagertanken är värmecentral.
Jag rekommenderar ett system med diskreta komponenter, eftersom dessa lätt kan repareras, eller bytas ut vid behov.


Tyvärr har värmepumpinstallationerna börjat ifrågasättas pga att El-förbrukningen blir högre, speciellt vid kall väderlek, och om det är oljeeldning man har ersatt.
Men om man kan spetsa med ved eller pellets vid sträng kyla, ser jag ingen nackdel i att installera en liten VP här i Sverige.

Så här ser det ut i världen. Elektriciteten tillverkas huvudsakligen med kol/olja/gas, som ger en tredjedel El av bränslevärdet. Värmepumpen ger värme motsvarande tre ggr insats-el, och vi är tillbaks på ruta noll, dvs vi hade fått ut lika mycket energi om vi skulle eldat direkt med kol/olja/gas.

Om du ska behålla ditt nuvarande pannsystem, (det går också bra, jag har själv en gammal CTC-panna som ackumulator), ska du ändå sträva efter grunderna jag har angett härovan.

Jag har installerat en spetsvärmare för varmvatten enl ovan och mätt energiförbrukningen under vår och sommar. Under våren, när inget värmebehov fanns, (pannan kall), var förbrukningen 2,5 - 3 kWh/dygn. Under sommaren, när solvärmen värmer pannan, var förbrukningen 0,5 - 1 kWh/dygn. Detta för 3 personers hushåll.

Med ledning av detta kan man beräkna det elektriska tillskottsbehovet för årets varmvattenförbrukning till mindre än 1000 kWh/år, vilket är mycket bra.
Nu ska man komma ihåg att på vintern, när solen är svag, är det ju annan eldning av pannan som grundvärmer vattnet, och alltså inte gratis.

Uppdaterad 2003-03-07