Vad gör det med klimatet?
Kopierat från NOAA 18 december 2015.
SPACE WEATHER IMPACTS ON CLIMATE.
Allt som orsakar väder här på jorden börjar med solen.
All weather on Earth, from the surface of the planet out into space, begins with the Sun. Space weather and terrestrial weather
(the weather we feel at the surface) are influenced by the small changes the Sun undergoes during its solar cycle.
Rymdväder och terrestrial väder (Jordens väder), det som vi känner här på jorden, är påbörjat av solens små växlingar under dess 11 års cykel.
Mitt inlägg.
Men det är inte hela sanningen.
Väder har påbörjats av vulkanutbrott, av fallande rymdklot och av biologiska händelser, som förändrat atmosfärens innehåll i det förgångna.
Men vi vet för lite om detta, för att förstå hur framtidens väder kommer att se ut.
The most important impact the Sun has on Earth is from the brightness or irradiance of the Sun itself. The Sun produces energy in the form of photons of light.
The variability of the Sun's output is wavelength dependent; different wavelengths have higher variability than others.
Most of the energy from the Sun is emitted in the visible wavelengths (approximately 400 – 800 nanometers (nm)).
The output from the sun in these wavelengths is nearly constant and changes by only one part in a thousand (0.1%) over the course of the 11-year solar cycle.
Solens starkaste verkan kommer från dess ljusa strålar av ljusfotoner. Strålningens variationer är våglängdsberoende.
De synliga strålarna är nästan konstanta.
At Ultraviolet or UV wavelengths (120 – 400 nm), the solar irradiance variability is larger over the course of the solar cycle,
with changes up to 15%. This has a significant impact on the absorption of energy by ozone and in the stratosphere. At shorter wavelengths,
like the Extreme Ultraviolet (EUV), the Sun changes by 30% - 300% over very short timescales (i.e. minutes).
These wavelengths are absorbed in the upper atmosphere so they have minimal impact on the climate of Earth. At the other end of the light spectrum,
at Infrared (IR) wavelengths (800 – 10,000 nm), the Sun is very stable and only changes by a percent or less over the solar cycle.
Ultraviolet har större variation över 11 års cykeln, upp till 15 %. Detta påverkar mest ozonskiktet och stratosfären. Kortare våglängder,
som EUV (extrem ultraviolet) varierar 30% - 300% över korta tidsperioder (minuter). Dessa strålar påverkar övre atmosfären,
och har liten påverkan på klimatet på jorden. I infraröda området är solens strålar nästan konstant.
The total wavelength-integrated energy from sunlight is referred to as the Total Solar Irradiance (TSI). It is measured from satellites
Den totala våglängdsintegrerade strålningen (TSI) solen ger, är mätt med satelliter utanför atmosfären till
to be about 1365.5 Watts/m2 at solar minimum to 1366.5 Watts/m2 at solar maximum.
An increase of 0.1% in the TSI represents about 1.3 Watts/m2 change in energy input at the top of the atmosphere. This energy is scattered,
reflected, and absorbed at various altitudes in the atmosphere, but the resulting change in the temperature of the atmosphere is measurable.
It should be noted that the change in climate due to solar variability is likely small, but more research needs to be done.
En ökning av 0,1% i TSI total instrålning medför 1,3 W/m2 (Watt per kvadratmeter) skillnad vid atmosfärens topp. Denna är splittrad,
reflekterad och absorberad i varierande höjder i atmosfären.
Den resulterande temperaturändringen i atmosfären är mätbar. Noteras, ändringen i klimatet pga solstrålningen är troligen liten, men mer forskning behövs.
There are other types of space weather that can impact the atmosphere. Energetic particles penetrate into the atmosphere and change the chemical constituents.
These changes in minor species such as Nitrous Oxide (NO) can have long lasting consequences in the upper and middle atmosphere,
however it has not been determined if these have a major impact on the global climate of Earth.
Andra typer av kosmiskt väder kan påverka jordens atmosfär. Energirika partiklar krockar med atmosfären och förändrar kemin i små doser,
som tex kväveoxider (NO), som kan ha lång påverkan i den övre och mellan atmosfären. Det är inte fastställt om det påverkar klimatet på jorden.
The duration of solar minimum may also have an impact on Earth's climate. During solar minimum there is a maximum in the amount of Cosmic rays,
high energy particles whose source is outside our Solar system, reaching earth. There is a theory that cosmic rays can create nucleation sites in
the atmosphere which seed cloud formation and create cloudier conditions. If this were true, then there would be a significant impact on climate,
which would be modulated by the 11-year solar cycle.
Längden av solfläcksminimum kan också ha inverkan på jordens klimat. Under solfläcksminimum sker maximalt infall av kosmiska strålar.
Energirika partiklar från andra stjärnor träffar jorden. En teori är att dessa strålar påverkar kemin i atmosfären, och orsakar molnbildning.
Om det är sant, kan det ändra klimatet påtagligt, men det skulle variera med den 11-åriga solfläckscykeln.
15 december 2015
Så har vi då äntligen fått ett klimatavtal.
Vi har till och med kunnat utläsa en liten minskning av koldioxiden i luften.
Puuhhh.
Nja, vi ska vara försiktigt hoppfulla. Vi har i världen en helt otrolig finansordning med:
Ett bottenlågt oljepris, vilket borde höja efterfrågan, och därmed priset, men otroligt nog beräknas ligga kvar länge.
En bottenlåg ränta, vilket borde få inflationen att rusa, men inget händer.
Ett lågt pris på El-energi, som kanske beror på vindkraft, men enligt min tro huvudsakligen är en effekt av de små LED-lampor man utvecklat
och sålt i enorma mängder.
På allt detta går jobben som tåget, och ökar i framför allt USA, men industrin i hela världen går bra.
Dessa fenomen har aldrig tidigare uppträtt samtidigt, vad jag vet, och ekonomer lär sig att dom är oförenliga och motsatser.
Så, vad händer?
Om vi får igång installation av genIV kärnkraft, vindkraft, solkraft och elbilar, samt kan få Kina och Indien att minska sin kolförbränning,
kan vi nog räkna hem en 2-gradig ökning enligt de modeller som man räknar efter.
Jo, när det gäller Kina, Indonesien och Indien (även Japan) finns ingen kort väg ut ur fossilsamhället. Man behöver kärnkraft tillfälligt.
Men klimatet gör det sannolikt att man på sikt kommer att klara sig på sol, biogas och vind.
Jag är emot kärnkraft.
Jag har arbetat på flera kärnkraftverk, och det finns ingen omedelbar fara, men ibland kommer man i kontakt med högre strålningsnivåer,
antingen man går in i dessa rum, eller handskas med materiel som är kontaminerad, och jag anser att vi ska undvika kärnkraft på sikt.
Nu är elpriset lågt, och det har stoppat vindkraften tills vidare. Solkraften har också ekonomiska nackdelar.
Men utvecklingen går framåt, och jag tror vi klarar det.
Jag tror faktiskt det går.
Vi får vänta och se.
Tyvärr ger en tvågradig ökning inget önskvärt väder.
Som vi redan idag kan se med en grads ökning, har det skett översvämningar, orkaner, torka och värmeböljor över hela världen.
Djurarternas utrotning går snabbare än det gjort under massutrotningarna i historien.
Det är sannerligen oroande.
Stig Larsson
