KLIMATET.


Till första sidan

Den eviga tjälen i norr. En tickande gasbomb.
Men det finns osäkerhet.

Metanhydrater, en faktor man inte räknat med.

METAN (BIOGAS) CH4.


En metanmolekyl

VAD ÄR DET ?

Vad gör det med klimatet?

En kolatom (C) och 4 väteatomer (H4).

Den eviga tjälen i norr är en tickande gasbomb.

Det är bara ett av många exempel på de förändringar som nu sker i Arktis, säger Gustaf Hugelius, forskare på institutionen för naturgeografi
vid Stockholms universitet.
–Jag har själv varit i Sibirien och Alaska, även Sverige för den delen, där man ser hur landskapet på ett påtagligt sätt påverkats, säger han.

En femtedel av landytan på norra halvklotet täcks av permafrost. Det brukar beskrivas som en stor frysbox för organiskt material.
–I hundratusentals år har organiskt material bevarats i marken eftersom det är fruset. Mest växter men även en del djur.
I och med att kolet har bundits i marken så har det bidragit till att göra klimatet på jorden kallare, säger Gustaf Hugelius.
Där handlar det om enorma mängder, eftersom det ansamlats under så lång tid.

Uppskattningsvis innehåller permafrosten tre gånger mer kol än levande växtlighet på planeten.
Skulle allt detta frusna kol tina och brytas ner skulle marken börja släppa ifrån sig mer växthusgaser än all världens avgaser från bilar, fartyg och flyg.
Till största delen kommer det att ske i form av koldioxid.

Men om nedbrytningen sker i syrefattiga miljöer bildas istället metan – vars växthuseffekt är cirka 25 gånger kraftigare än koldioxid.
Man räknar med att cirka 30 procent av utsläppen kommer att ske i form av metan.
Nya beräkningar tyder på att metan är 30 - 35 ggr mer potent än koldioxid.

Inlägg 8 september 2016. Men det räcker inte. Se nedan om Thinkprogress Magazine.

Min anmärkning.
Men vad exakt är det som gör metan 25 ggr mer potent än CO2?
Metan tycks reflektera mindre värmestrålning än syre, om man ser på diagrammet på föregående sida.
Men med sidoeffekter bör den klassas som 30 – 35 ggr mer potent än CO2, har jag läst.

Vetenskapsmän har tidigare sagt att om man jämför ett kilo koldioxid med ett kilo metan så har metan 20 till 25 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid.
Men enligt den studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science idag, så är det lågt räknat.
Metan bör istället klassas som 30 till 35 gånger starkare.

Här lite nyare data från Thinkprogress, 14 juni 2016
Nå, lite mer oroande uppgifter kommer från IPCC. IPCC forskar inte själva, de sammanställer bara publicerade data från andra forskare.
Thinkprogress Magazine

Metan tycks i det korta tidsperspektivet, (20 år) ha hela 86 ggr starkare växthuseffekt än CO2, och på 100 års sikt 34 ggr starkare effekt.
Det verkar som det är en fallande kurva, med ännu starkare växthuseffekt direkt vid utsläppet.

Det handlar inte om att forskarna tidigare räknat fel på själva metangasens värmande effekt,
utan istället rör det sig om att metangasen också hindrar andra luftföroreningars kylande effekt.
Svaveldioxid är en luftförorening som hamnar i luften och atmosfären inte minst genom utsläppen från fartyg.
När svaveldioxiden bryts ner i atmosfären bildas det partiklar som har en nedkylande förmåga.
Men när det blir mer metan i luften så försvåras den nedbrytningen och kylningseffekten minskar. Metangasens värmande effekt blir alltså då starkare.

En förklaring från Sveriges Radio.
Sammanställer man denna upplysning med forskningsrapporter från Arktis, Ger det nya tankar om hur klimatet ändras.

Även historiska förändringar kan ha haft metan som den största faktorn till istider och värmeböljor.

En interglacial behöver inte ha inletts av metanutsläpp, men när en upptining väl har börjat, förstärks den snabbt av smältande tundra,
och kanske av frisläppta metanhydrater i oceanerna. Men det här är bara en hypotes, gåtan fortsätter.

Vad är det då som händer, och varför?Mer detaljer hittar du här.

Jag har för lite kunskap om atomer och molekyler, så jag kunde inte klara ut skillnaden mellan de tre atomerna
(väteatomen, syreatomen och kolatomen),som inte är växthusgaser,
och till exempel väteatomen i förening med kolatomen (metan) som är en påtaglig växthusgas.

Så, Jag skickade en fråga till SMHI och fick följande svar.

Hej,
De gaser (molekyler) som har absorption och emission i det infraröda våglängdsområdet kan fungera som växthusgaser.
En egenskap som gynnar detta är om molekylen har ett dipolmoment vilket kan göra att molekylen kan anta olika vibrations- och rotationstillstånd,
dvs göra sig av med eller ta upp energikvanta som motsvarar energin i just det infraröda våglängdsområdet.

Mer detaljer hittar du tex här
där redogörs bl a varför metan är mer potent än koldioxid trots sin låga koncentration mm
Även i denna artikel finns en del som kan vara av intresse

Methane has a current concentration of 1.7 ppm in the atmosphere
Slut från SMHI

Jag har inte förstått alla delar, men det tycks ha att göra med att molekylen kol/väte böjer sig så att frekvenserna från värmestrålning passar
kolvätets elektroner så dom hoppar upp i frekvens, exciterar, (tar emot energi).
När dom tappar energin, sker det både uppåt mot rymden, och nedåt mot jorden, varifrån dom fick sin energi.
Solstrålarna, som har kortare våglängd, passerar utan att påverkas av atmosfärens gaser. Moln är förståss ett undantag.
Alltså bidrar metan och andra växthusgaser att behålla värmeenergin på jorden.
Samma gäller koldioxid fast 30 ggr mindre.
Även vatten H2O, som är en växthusgas, har en böjd form på molekylen.

Inlägg 8 september 2016
Om man räknar på 1,7 ppm metan, och multiplicerar med 86 får man 146. Metan kan alltså tillföra ca 150 ppm till de 400 ppm koldioxid vi redan har.
Detta är lågt räknat, för om det är den fallande kurvan jag antar, kan metan påverka ännu mer på kortare tid än 10 år.

Metangasen syns tydligt i sjöar och våtmarker på vintern, då vattnet fryser och gasen bildar bubblor i isen.
Amerikanska forskare räknar med att våtmarkerna i Arktis på sikt kommer att släppa ifrån sig tio gånger mer metan
än vad som finns i atmosfären just nu.

Det skulle nästan motsvara en fördubbling av växthusgaserna i atmosfären i ett slag.
-1,7ppm x 10 x 30 = 510ppm eller ännu värre, -1,7ppm x 10 x 35 = 595ppm. att addera till de nuvarande ca 400ppm.
Avgörande är hur snabbt metanen läcker ut, eftersom den är aktiv bara något hundratal år.

Inlägg 8 september 2016. Eller ännu värre, 1,7ppm x 10 x 86 = 1462 ppm.
Eftersom jag läst att en fördubbling av koldioxid bör ge 0,6 grads förhöjd temperatur, se Spencer & Braswell och vi har idag 1 grads ökning,
misstänker jag vi har en sammantagen koncentration av motsvarande 900 ppm koldioxid.
Summa: 400 ppm CO2 (koldioxid) + 5 ppm CH4 (metan) kan ge en växthuseffekt motsvarande 900 ppm CO2. Vilket bör ge ca 1 grads förhöjd temperatur.
Spencer&Braswell har använt sattelitmätningar av jordens värmeutstrålning till rymden, och räknat bort effekter av högre jordtemperatur, mm.
Då har man fått ett sk fasplansdiagram. Av det kan man utläsa atmosfärens isolationsförmåga, och dess växthuseffekt.

Inlägg 27 september 2016.
Fortsättning följer. Metan borde inte varit boven i jordens barndom, pekar ny forskning på.
Eftersom det finns så få källor att läsa ur från jordens barndom, kommer det att bli mycket svårt att helt förstå klimatets svängar, och dess orsaker.
Det finns fler växthusgaser än koldioxid och metan.

Växthusgasen som kan rädda eller stjälpa klimatet.
För 7 000 år sedan inträffade vad som kanske är historiens största jordskred utanför den norska kusten.
Över tre tusen kubikkilometer sediment störtade utför kontinentalsockeln sedan metanhydrat hade upplösts och gett upphov till en jättetsunami.
Den spolade havsorganismer och sediment högt upp i de skotska sjöarna och bidrog till att forma Engelska kanalen.
Man anser också att det var varmt tiden 8000 - 5000 år sedan, vilket kan ha startat hela händelsen.

Här ett intressant utdrag ur artikeln.

Ändå är metan inte något som FN:s klimatpanel tar med i sina beräkningar.
I den femte och senaste rapporten, AR5, som presenterades 2014, nämns den bara som en osäkerhetsfaktor.
–Det beror på att den inte finns med i några av dagens klimatmodeller.
Det var först för tio år sedan som man på allvar började inse vilken betydelse det här har för klimatet, säger Gustaf Hugelius.

Under 1950-talet blev atmosfärens innehåll av växthusgaser åter aktuellt. En av de pådrivande var svensken Carl-Gustaf Rossby,
Om Carl-Gustaf Rossby

Forskning och framsteg. En sida för information om växthusgaser.
På många håll i oceanerna, där vattentemperaturen håller sig på några få plusgrader, förekommer metanhydrater från ungefär tre hundra meters djup och neråt.

De totala mängderna är okända men mycket stora.

Lite allmänt presenterad information om växthusgaser.

Här lite nyare data från Thinkprogress, 14 juni 2016
Vi i Sverige kan inte göra något märkbart åt klimatet, men Los Angeles kan, genom att sätta ribban för andra.
Det gjorde man, (eller var det San Fransisco?), med katalysatorreningen i bilar.
Nej, Sverige har inte möjligheter att bli helt klimatneutrala, och inte inom en snar framtid. Vi påverkar klimatet så lite,
att det spelar ingen roll heller.
Los Angeles ska bli 100% klimatneutrala.


Stig Larsson

Sundsvall

info@energihjulet.se

070-5269580 -- stigl538@gmail.com

060-126703


Författad 2015-12-20 rev 2016-05-08 rev 2016-09-08