BLENDA-T (Termisk)

BLENDA-T

HUR UTVECKLADES SOLFÅNGAREN model BLENDA-T?

Jag, Stig och mina söner utvecklade en solfångare som hette LARTEC 1990. Den skulle vara högeffektiv och hållbar, samt lättskött för användaren. MAO perfekt.
För att vara högeffektiv måste den vara belagd med det bästa mottagande materialet som fanns att få. Detta fann vi i England "MAXORB" en självhäftande svart nickel beläggning, som fortfarande har de bästa värdena på solabsorbtion (mottagning av solstrålarna) 99% och emissivitet (utstrålning av värmeenergi) 5%.
Den skulle dessutom vara 100% effektiv, alltså solstrålarna skulle värma vätskan (energimediet) direkt.
Alla andra solfångare på marknaden använde en plåt att fånga solstrålarna med, varefter den varma plåten i sin tur värmde ett rör med vätska. Detta medförde onödiga förluster, så vi använde istället en helsvetsad plåt, med vätska i hela plåtytan.
Efter en del misslyckade försök fick vi så småningom fram en hållbar och råstark solfångare.
Vad vi inte visste, var att värmeförlusterna steg kraftigt när solfångaren värmdes upp.
Själva mottagaren var ju lika stor som glaset, och den kylande ytan var mao stor och svårisolerad.
Du kan se LARTECs data nedan.

Hur vi än räknade, så kom vi fram till att förbättringar kostade mer material, och vi hade redan för höga materialkostnader.

Därmed kom vi inte längre med LARTEC systemet. Vi hade dock konstruerat en solfångare som var bland de starkaste i låga temperaturområden. Tyvärr lite för dyr, och tillverkningen är nu nedlagd.
Vi hade på den tiden inte tillgång till det senare utvecklade solfångarglaset, sk AR-glas (AR står för Anti Reflex) med en transmittans av 96%.
Hade vi haft det, hade vår solfångare varit ännu effektivare.

SOLARUS BLENDA visade sig ha mycket bra isoler-egenskaper.
Både dess isolerförmåga och dess mottagningsförmåga kan jämföras med glasrörssolfångare, medan priset är betydligt lägre.