Att bygga solfångare.
Cirkelstudie i Medborgarskolans regi.
SYSTEMVAL FÖR SOLFÅNGARE. Öppna, (dränerande) eller slutna solfångarsystem.
SLUTET RÖRSYSTEM.
Dom flesta vätskeburna systemen är slutna, trycksatta system, beroende på
att det är lättast att montera upp dessa på ett väl fungerande sätt,
samt att kokningsrisken elimineras.
Man kan också höja utgående värmebärares temperatur över 100 C
gr, vilket man annars inte kan med vätskor som innehåller vatten.
Ett problem med dessa är att den frostskyddade vätskan har en tendens att
skikta sig från vattnet, så att frysskador uppstår, men om man byter ut
vätskan varannat år klarar sig anläggningen. Dock kvarstår en viss risk
för att kolrester belägger insidan av absorbatorrören, vilket så småningom
kan orsaka skador på systemet.
Dom flesta vätskor har kokpunkter runt 100 C grader, men den kan höjas
genom att man trycksätter systemet, så att tex vatten får en kokpunkt på
130 C gr vid ca 6 Bars tryck. Man kan inte gå hur långt som helst,
eftersom rörsystemet har ett max tillåtet tryck.
Men solfångarens stagnationstemperatur (maxtemp) ligger så lågt, att
man inte kan uppnå detta tryck.
DRÄNERANDE SYSTEM.
Öppna, dränerande system är bara möjliga med speciella solfångare, utan
vattenlås, dvs fickor, där vätskan kan stanna kvar, och inte tillåter
solfångaren att självtömma sig helt.
Dränerande system kan inte heller seriekopplas fritt, dvs sida vid sida,
vilket ibland är önskvärt, för att snabbt få hög temperatur från systemet.
Dränerande system är istället mer miljövänliga, eftersom man kan använda
vanligt, rent vatten. Dom ger också snabbare energi, särskilt på vintern,
eftersom vätskan ska värmas från minimum +20 C grader, medan trycksatta
systems vätskor, som ju delvis är utomhus, kan ha temperaturer under noll
grader C.
Själva solfångaren är ju lika kall i båda fallen, men metaller värms mycket
snabbare än vätskor.
Den typ av helkyld absorbator som Lartec har, tål inte högre tryck än 1 Bar,
och kan därför bara användas till öppna, dränerande system,
men är istället kyld över hela ytan, så att verkningsgraden är maximal.
Dränerande system kräver också en mycket noggrann invägning och inmontering,
för att säkerställa dräneringen, utan att äventyra funktionen.
Vätskan måste ju självrinna in till varmhållet utrymme varje gång solfångarpumpen
stannar.
För att inte kräva en alltför kraftfull pump, måste ett litet kärl placeras
på övervåning eller vind (under solfångaren), där den dränerade vätskan kan lagras.
Om detta kärl är väl inbäddat i isolering, bör man ha ett slutet kärl med
spillrör, som medger fyllning via vattenledning tills vatten kommer ur
spillröret.
Dränerande system förlorar lite vätska vid drift, så man måste fylla efter ibland.
Stig Larsson kursledare.
