Att bygga solfångare.
Medborgarskolans kursverksamhet.
HUR BERÄKNAR MAN UTBYTET FRÅN SIN SOLFÅNGARE.
I teorin kan ju solen ge allt nödvändigt värmetillskott, men detta kräver
en mycket stor solfångaryta och en mycket stor lagertank, och till en
mycket stor kostnad.
I praktiken gäller det att välja system och storlek efter kostnad och
motsvarande vinst.
Man ska beräkna att få igen investeringen inom rimlig tid, max 10 - 15 år.
Om man vet husets energibehov, mätt i kWh, har man ett värde att utgå
ifrån. Sedan kan man börja med tumregeln, den som säger att man kan spara
25% av värmeförbrukningen eller 50% av varmvattenförbrukningen med en lagom
dimensionerad anläggning, för att senare modifiera siffrorna efter
önskemål.
Alla solfångare som är testade av Sveriges forsknings och
provningsanstalt, har ett värde på infångade kWh / år, tex 400.
Man har då använt Stockholm som referens, med en solfångare i rakt
söderläge, med lutningen 45 grader.
Det har visat sig stämma rätt så väl med verkligheten.
Bor man norr om Stockholm, får man dra av några procent, och i söder lägga
till.
Man har också angett värden för 25, 50 och 75 grader på sitt värmesystem.
Här gäller också att man får titta på vilken temperatur huset arbetar med,
och lägga till, eller dra ifrån. Förvärmningssystem kommer närmare värdet
vid 25 grader, medan andra system kommer närmare 50 eller 75.
Husets läge/orientering gör att intjänade kWh varierar, men inte så mycket,
om avvikelsen från söderläge är mindre än 30 grader.
Skuggningar gör att man får dra av några procent, men lövträd skuggar
mindre på våren, eftersom dom då saknar löv.
Man har också utgått från en solfångarlutning på 45 grader. Norr om
Stockholm bör lutningen vara större, för att kompensera en lägre solhöjd,
och söder om kan lutningen vara lägre.
Andra faktorer, som sänker utbytet är långa rörledningar (mer än 10 meter),
Tankstorlek ska väljas efter systemets medeltemperatur mellan 75 och
125 liter/m2 solfångare. Större tank om man har förvärmning med låg
temperatur.
